Lycka kom till oss 2010 då var hon 5 år och hade bara gått i hagen i mer eller mindre hela sitt liv. Hon var världens gosigaste och hon lyssnade på mig riktigt bra men mamma gick hon bara över utan att ens blinka..Det enda som var riktigt synd var att hon inte kunde vara ensam i varken hagen eller boxen. Det blev lite kaotiskt när jag skulle ut med dom andra hästarna. Iaf så jag började vänja henne vid selen och tömkörde henne en del. Började även sitta på henne och ta lättare turer. En gång när jag var ute så bestämde hon sig för att tvärvända och springa hem igen och då flög jag av och släpades efter henne ett tag innan jag släppte tyglarna och haltade hemåt för att ta fast henne. Efter den turen blev mamma väldigt osäker med henne och efter många om och men bestämde vi oss för att lämna tillbaka henne. Så nu tror jag hon står ner mot västerås eller nå sånt som körhäst. 

Men fin var hon!

Här kommer bilder:)