Jag är nu ensam bloggare här på winit då Frida har startat en ny egen blogg för att få en nystart.

Så det jag vill ha sagt med det här inlägget är att det kommer bli väldigt lite bloggande från min sida då all lust har försvunnit. Jag tänkte börja med en paus på en vecka och efter det får jag se om jag ens kommer tillbaka till bloggvärlden nå mer eller om jag ska nöja mig med att bara läsa bloggar:)

Ha det bra alla fina läsare! 

/Alexandra 

Det är sjukt frustrerande för jag har hur många bloggideer men jag får inte ner de i ord och inlägg. 

Igår var jag ute på lugna turer med alla mina små troll. Det är så mysigt att vara ute i stallet och höra när hästarna fridfullt står och tiggar på Hö.

Tack för alla åren du har varit min trygghet. Och nätterna du höll mig sällskap så jag slapp känna mig ensam. 

Jag hoppas du får det bättre nu för du förtjänar det allra bästa. 

Hej!

Idag har alla mina köttbullar fått röra på sig. Det har varit en riktigt skön dag, inte alls nå kallt ca -8 och vindstilla. 

Först ut var Disse och Jollan. Mötte upp Frida i byn och sen tog vi en lugntur längst 7-dvärgarsväg. Disse var otroligt

 pigg, jag trodde han hade galoppskorna på sig men jag hade fel. Han sprang på bra men tyckte han släpade ett ben en smula...

Jollan skötte sig bra på släp och travade fint. 

Efteråt blev dem stretchade och fick gå in i boxarna o äta. 

Bob var strålande även denna gång❤️ 

Blev som sagt bara någon kilometer för att han ska få vänja sig och för att han är så liten. 

Även dem blev stretchade och fick gå in i boxarna och äta lite mat. 

När alla ätit upp och var torra fick de gå ut i hagen en stund till. 

/Alexandra 

Söndag: Vera åkte tillbaka till Finland. Hon är en fin och otroligt snäll liten ponny. Hoppas hon har ett litet föl i magen.

När Erja kom hade hon med sig en jättefin grimma till Bob, tusen tack för den och chokladen! Han kommer bli så snygg i den. 

Vi skrittade bara till sladan för lilla Bob fick för första gången följa med på släp. Det blev bara en kort sträcka men lagom för Bob. Och vilken häst han är! Hur cool som helst och tar allt med ro. Han skrittade på i Jollans tempo vilket jag blev super imponerad av då inte ens världens finaste Foxan hänger med i det tempot. 

Han har ett eget driv i sig och vill alltid framåt. Hoppas det håller i sig tills det är hans tur att visas på banorna. 

Måndag: Jag körde Jollan och tog med Disse på släp och lämnade Foxan hemma med Bob, vill inte lämna han helt själv i stallet än. Men lika glad för det var Foxan för hon fick gå in i boxen och tugga på hö. 

Körturen då? Jo den gick väldigt bra. Jollan var väldigt pigg så jag hade mycket att hålla i. Disse såg fin ut från sidan. Han brukar galoppera mesta delarna av passen när han går på släp men inte den här gången. Travet såg ut att flyta på riktigt fint och vissa stunder såg man att han verkligen ville framåt. Om han ändå kunde börja visa det i loppen också...

På hemvägen körde jag lite tempoväxlingar och oj vad Jollan tände till! Jag fick knappt ner henne, bus ponnyn ville springa mer. 

När vi kom in i stallet igen blev det stretchning av båda och sen massa mys med alla hästarna innan dom fick sin nattmat. 

Tisdag/idag: idag har inte min nacke varit på min sida... Huvudvärk från hell och en nacke som jag bara vill kapa av. Usch för dessa dagar... 

Tänkte göra något med hästarna men kroppe sa ifrån. Istället satt jag hos hästarna och bara hade det skönt. Bob var en monster, jag ville gosa men han ville busa. Foxan var mest intresserad av sin mat men några små stunder kom hon till mig. Disse letade bara efter godis och när han inte fick någon blev han lite purken och ville inte alls gosa med mig. Jollan tyckte det var så mysigt när jag kliade henne i pannan och på halsen. 

Förlåt för ett otroligt långt inlägg men ibland blir det bara så:))

/Alexandra 

/Alexandra 

Hästarna blev lite ledsna när Vera for, alla gnäggade och Bob blev lite orolig. Han sprang fram och tillbaka ett tag men lugnade ner sig sen. 

/Alexandra 

Vilken hästkarl han är. Jag är övertygad om att han kommer lyckas kanonbra i USA bara han kommer in i det hela. 

/Alexandra 

Jag har fantastiska hästar! Jag är så otroligt stolt över dem.

Åren går fort och jag är redan 20, känner mig nästan gammal. Tragiskt! 

Men helt klart underbart och bra:D

Trots mina krämpor har det åndå blivit några sysslor gjorda. Det har röjts undan lite på gården som har blivit skottad helt och hållet sen har även mina små tjockisar fått mortion. Det blev bara ett skrittas su djupsnön och sen som avslutning red jag lite dressyr på gården nu när det är en så stor och plan yta där. Hästarna var superduktiga. Synd bara att inte jag var i toppform och att det var så otroligt kallt...

Nu blir det att krypa ner i sängen med en kopp te och en bra film och längta tills imorgon då den här underbara personen kommer!❤️

Sitter och försöker få till en grej på datorn men det vill sig verkligen inte.. Får snart smått panik.

Iaf, idag har alla tre stora russ blivit nakenfisar. Jag valde att spara huvudet och benen.

Desoto brukar vara väldigt jobbig att klippa men peppar, peppar, ta i trä, så var han otroligt duktig!!!

Sen var det Foxtrots tur. Hon är alltid så snäll att raka men hon ville gärna att mamma skulle stå framme vid huvudet på henne när det var dags för delen av halsen som är närmast huvudet.

/Alexandra 

Hästarna fick också ut och röra på fläsket en bit idag. Blev en lugn tur med några tempoväxlingar. 

J och F kördes och D gick på släp.

F var huuuur pigg som helst. Fick hålla världens björngrepp under hela turen, finaste gumman!

J såg väldigt fin ut från sidan, dock får hon sina grisgalopper nån gång då o då, oftast när det går som snabbare så det kan ju bero på att hon inte har sprungit in sig i de farterna än. 

D brukar bara galoppera när han går på släp me inte idag. Han travade riktgt mycket och han såg dunderfin ut!! Nu ska bara kalaskulan han har fått trimmas bort, mer muskler ska byggas och sen ska farten visas på riktigt och sen är vi redo för alla sommarens tävlingar! 

Efteråt blev det som vanligt stretch och mys, ska strax gå ut och natta dom o gosa med finaste Bob och Vera.

/Alexandra 

Tänkte passa på att berätta om gårdagens.

Dagen började med ett försök att skotta gården. Det gick ganska bra för att bara ha skopan och inte snöslungan som är Betydligt bättre när det bara är pudersnö. 

Efter det var det bara att gå in och göra i ordning sig för att åka till stan för att fira min storebror Lars som fyllde år i lördags. Där bjöds det på otroligt gott fika, massor mys med lilla Natalie och den gick vi ner och åt pizza. Tycker egentligen inte om det men nån enstaka gång kan det faktiskt vara gott.

När vi kom hem var det bara för mig att byta kläder och sen bege mig ut till stallet. Mockade och fixade allt sånt först sen tog jag in hästarna. Borstade Jollan och tog på henne huvudlaget och ett par tyglar sen gick vi ut och plumsade i snön. Det blev inte så länge för jag skulle även hinna ut med de två andra. Hon var otroligt pigg.

Efteråt stretchade jag henne, tror hon tyckte det var skönt.

På tur stod Disse, mitt Lill krutpaket. Han brukar vara lite skeptiskt till att plumsa men den gör gången gick det så otroligt bra!! Skrittade bara med han också och hade jag haft mer tid så hade jag varit ute längre för han flåsade inte ens när vi kom hem.

Självklart stretchade jag även honom och sen fick han gå in i boxen och äta lite Hö.

Sist ut men absolut inte minst, finaste flickan. Pigg som alltid. Dock lite stel, skulle behöva jobba mycket mer med henne för att mjuka upp henne i hela kroppen. Någon som har några bra tips på att få hästen mjuk och smidig i varje liten kroppsdel?

Stretch och mys när vi kom in i stallet igen.

Satt i bobs Box ett bra tag innan jag mattade dom och gick in. Han är så fin min lilla bob❤️

/Alexandra 

Han är otroligt klok för att vara så liten. 

Igår smygtränade vi på att ha både huvudlag och sele. Det gick som på räls, han är så duktig!!! 

Vi stod mest på stallgången men provade även att gå ut på gården.

Jag är helt kär! Undra vad han kommer bli när han blir stor?!😍😍

Jag blir snart galen på den fruktanskvärda snöstormen som har svept in över umeå området. Kul att vi äntligen fick lite snö istället för det tråkiga gråavädret vi har haft men det är inte okej att det kom 1 meter snö på en natt plus att det fortfarande snöar... Fortsätter det så här så är vi snart insnöade!

 

Jag är väldigt glad att jag trots det tråkiga vädret vi har haft och med en vinter utan snö, valde att hästarna skulle skos med snösulor ifall det skulle komma snö.
För snö utan snösulor finns inte i min värld. Tack du underbara människa som kom på detta!

/Alexandra

Minns när jag skrev att jag var närvös över en grej? 

Om inte, kan ni läsa om det här.

 

I alla fall nu tänkte jag berätta vad det var jag gjorde. Efter många års velande fram och tillbaka tog jag modet till mig att pierca tungan. Tyck vad ni vill men jag tycker det är snyggt :)

Nu har det gått ett tag och jag ångrar mig inte för fem öre. Är så otroligt nöjd!

 

/Alexandra 

Hej och förlåt för den otroligt dåliga uppdateringen. Ska försöka bli bättre men det finns inte alltid tid för bloggen så då glöms den lätt bort.

 

Jag har fått lite tips från bästa Rebecca så nu hoppas jag hon blir glad!

 

Och nu tillbaka till rubriken, en betydelsefull häst.

Det är otroligt svårt för mig som har och har haft en hel del hästar. att bara välja en är ett svårt val eftersom alla har en viktig del i mitt liv. Med just detta inlägg tänker jag tillägna min älskade och trogna, Orkan z, som har travat vidare till de evigt gröna ängarna och min lilla gumma, Näsvallens Fapriola, som numera bor i Skellefteå. 

 

Orkan var världens snällaste lilla ponny, även om hans öron såg ut som jävulshorn. Han var från början mikis men när hon slutade med travet och hästarna fick jag/ tog jag över honom. 

Han lärde mig så mycket som jag än idag är tacksam för. Han visade mig vägen till monté och han fanns alltid där för mig. 

Vi gick igenom mycket han och jag.

Han var en häst jag såg upp till, jag kände mig stolt och lika bra som mikis när jag höll på med honom, det spelade ingen roll om jag så bara borstade honom. Han var min stora idol! 

Jag klandrar mig själv för att inte jag fanns där och skyddade honom när han råkade ut för olyckan som ledde till hans bortgång.

Jag hatar mig själv för att jag trodde på veterinären som sa att vi skulle fortsätta behandla honom i två dagar till fast än jag såg på honom att han var störd över att se så dåligt på ena ögat... 

Men jag är otroligt stolt över mig själv att jag efter det sista veterinärbesöket tog det väldigt svåra beslutet om att ta bort hans smärta och avliva honom. Med det var till det bästa. 

Jag sa hejdå, sen fick han lugnt och stilla somna inför evigt. 

Även om han har travat vidare så lever han kvar i våra hjärtan❤️

Fappris, min underbara sur-tant❤️

Utan henne hade jag inte stått här där jag står idag. För oss sa det bara klick. 

I en stor grön vagn, en grön dress och krilles på tok förstora hjälm (hade en egen hjälm men av någon anledning som jag just nu inte kommer ihåg brukade jag ibland låna krilles) såg jag ut som lilleskurt bakom min underbara gumma. 

Det spelade ingen roll hur sur hon än var för i mina ögon var hon alltid lika snäll som ett lamm. 

Åren gick och jag blev för gammal för min gumma så nu bor hon och mysan i Skellefteå. Jag ångrar att jag inte välde ett bättre ställe åt dom men nu har det inte så och det viktigaste är iaf att hon och mysan fortfarande bor tillsammans. 

 

/Alexandra 

 

Idag har jag varit ute med hästarna och i veckan drar vinterträningen smått igång Det var tre otroligt pigga hästar som fick pulsa i den nyfallna snön.

Disse var som ett krutpaket och jag önskar att jag hade tagit på han halsbygeln istället för vara rullen... 

Tycker han drar ihop huvudet en aning mer i rullen när han är på det viset.

Flickan var otroligt fin hon med, hade en snabbare skritt än vanligt och ville mest bara springa.

Jollan var minst lika pigg hon men eftersom hon bara gick på släp syntes det inte lika mycket.

Det blev en lugn tur med mycket skritt o även lite jogging. Det var helt underbart förutom att jag inte riktigt har kommit på hur mycket kläder det verkligen behövs nu. Det är dessa stunder det är otroligt skönt att ha stallet precis utan för dörren så man kan gå in och Tina upp en stund för att sen gå ut och natta hästarna. 

Och Bob fortsätter att imponera!

Han har nu börjat med att självmant gå och ställa sig i gången blickstilla så att jag kan sätta fast honom för våran dagliga borstning. Kan man bli mycket sötare?

/Alexandra